FÄRGSÄTTNING

dörrkarm
Idag bjuder jag på en Instagrambild på en av våra dörrkarmar. Anledningen till detta (förutom att jag inte har tid att ta en ordentlig bild) är att jag ville visa färgen som vi planerar att måla dörrar och dörrkarmar med vid en framtida restaureing. Den gröna färgen som syns på bilden tycker jag verkar väldig varm och behaglig och matchar dessutom fint till husets gråa golv och ekgolv. Patina i alla ära men dörrarna är i väldig dåligt skick och färg trillar av så fort vi rör dem. Dessutom gillar jag att ha en enhetlighet i huset. För närvarande finns en massa olika färger på dörrar och karmar. Vi verkar dessutom ha löst mysteriet om vad det är för färg. När jag lade ut bilden på Instagram fick jag tips om att det skulle kunna vara ”grön jord”.

LJUSSTÖPNING

   knyta
snören
dopp
efterdopp
klippa
färdig
Under lördagen samlades jag tillsammans med svärmor och några andra damer för ljusstöpning i svärföräldrarnas garage. Efter detta är julkänslan på topp och vi hade det verkligen mysigt därute i garaget. Det är något speciellt med hantverket i sig och visst känns det extra roligt att sätta handstöpta ljus i ljusstaken!

OM ATT RENSA EN ÖDEGÅRD

När man sitter i novembermörkret och undrar över livet och ser allt som är ofärdigt på gården är det ganska så tillfredställande att gå tillbaka och titta se på gamla bilder. Då inser man hur mycket vi faktiskt har åstadkommit sedan vi köpte den. Jag kan också konstatera att oavsett hur stökigt vi har det här hemma, så blir det svårt att uppnå den standard som rådde från början.
Samtidigt kan jag se tillbaka med vissa nostalgiska känslor. Hur mysigt hade vi inte det när vi satt i vår lilla husvagn, drack vårt kaffe på morgnarna och åt våra smörgasar med nötkräm på. Jag tror att jag för alltid kommer minnas dessa frukostar som några av de bästa i mitt liv!

FÖRSTÄRKING AV STALLTAKET

 
Vi har påbörjat projekt isolering av stalltaket. Tanken är att vi ska bygga ett andra våningsplan ovanför snickeriet. Det vackra orginaltaket i vårt stall är tyvärr i så dåligt skick att det måste förstärkas. Vi vågar inte ta några risker med tanke på att det har försvagas och det finns risk för ras vid yttre påfrestningar såsom eventuella stormar eller snöansamlingar. Därför har vi påbörjat en tillverkning av takstolar.
 
 
 Takstolarna tillverkas på marknivå för att sedan lyftas på plats. Problemet är storleken och vikten. Det har inte varit en helt lätt för Thomas som tagit hjälp av sin pappa men nu äntligen börjar de få kläm på monteringen.
 
Fortsättning följer…

NOVEMBER

Dessa mörka novemberdagar är jag inget större fan av. Men det är bara att göra det bästa av situationen, att tända lite levande ljus brukar göra att det känns så mycket bättre.
Sen kan man ju trösta sig med lite julförberedelser och inspiration. Tanken på att julen närmar sig brukar göra mig på bättre humör!

TÄNKARBÄNKEN

 
På denna bänk satt vi ofta i somras. Den är ett arvegods från Thomas sida och jag tycker den passar bra här på gården med sin patina och rustika charm. Den står där under sitt träd med utsikt över sjön och bjuder verkligen in till vila och reflektion. Förvånansvärt skön att sitta på är den också.
Idag fick jag dock nöja mig med att se på den genom fönstret då det regnat hela dagen här hos oss.
 

 
Hoppas ni får en fin vecka!

WENDELAS RUM

 
 

 Inför Wendelas 1-årsdag i augusti fick vi fart. Huset är ju långt ifrån färdigt men vi bestämde att ett  lekrum skulle flickebarnet i alla fall få. Som ni ser finns det ju en hel del kvar att göra men nu har hon en ordentlig plats att leka på i alla fall! På bilden längst ner till höger ser ni Thomas lilla projket i form av en AGA-spis i miniformat. Återkommer med fler bilder på den när den är helt färdig.

AMADEUS

 
Nio år är han, vår älskade hund Amadeus. En mycket charmig, envis och lite egen liten Bichon Frisé med intensiv blick. Totalt otämjbar har han varit och jag vet inte hur många varv runt brukshundsklubbens gräsplan jag sprungit för hans skull. Alla andras hundar löd men inte Amadeus inte. Han satt lika tjuren Ferdinand och ”baaaara luktade på blommorna”. Inte skulle han komma på inkallning inte, det fanns ju så mycket annat roligt än att äta köttbullar. Till slut gav jag upp, han får göra som han vill (nåja inte alltid) och faktiskt har han blivit lite medgörligare sedan han blev äldre. Kanske har det att göra med att han blivit latare och helst ligger och vilar någonstans í huset. En sak är säker i alla fall och det är att han är en hund med en fantastisk personlighet och ett stort hundhjärta.